Region Kronoberg behöver en modern sjukvårdsinfrastruktur. Frågan är hur processen ska utformas för att bli tekniskt, medicinskt och ekonomiskt hållbar.
Jag skriver detta som senior internationell konsult inom sjukvårdsinfrastruktur, med erfarenhet av sjukhusplanering, medicinsk-funktionella program och genomförbarhetsstudier för offentliga vårdprojekt i Europa och Latinamerika. Jag har ingen koppling — kommersiell eller politisk — till någon av de inblandade parterna. Mitt enda intresse är att offentliga medel används med största möjliga omsorg.
RÄPPE-PROCESSEN BÖR framför allt analyseras ur ett tekniskt och institutionellt perspektiv. Internationellt erkänd metodik utgår från att vårdbehov, kapacitet, vårdmodell och ekonomiska scenarier konsolideras innan arkitektur och projektering tar över.
I Växjö upplevdes ordningen delvis omvänd. Inriktnings- och projekteringsbeslut fattades innan det medicinsk-funktionella programmet var fullt konsoliderat, innan bredare ekonomiska stresstester genomförts och innan en godkänd detaljplan fanns för tomten. Samtidigt kom arkitektoniska visioner att dominera kommunikationen medan centrala vård- och kapacitetsfrågor fortfarande diskuterades.
Det är en kombination som internationellt brukar skapa just den typ av svårigheter som senare uppstod.
NÄR PROJEKTERINGEN gick vidare 2022 hade byggkostnader, inflation och räntor redan börjat stiga kraftigt internationellt. Trots detta tycks tillräckligt robusta negativa scenarioanalyser ha saknats. När projektet stoppades 2023 hade omkring 436 miljoner kronor förbrukats, inklusive ett tomtköp utan godkänd detaljplan. Flera frågor förtjänar fortfarande större offentlig transparens: hur riskerna bedömdes vid tomtköpet, hur alternativa lösningar analyserades, och hur ansvarsfördelningen mellan medicinsk styrning och entreprenadstruktur fungerade i praktiken.
MIN ANALYS bygger på offentligt publicerade uppgifter från etablerade medier samt regionens egna handlingar och årsredovisningar. Om någon enskild faktauppgift skulle visa sig felaktig välkomnar jag korrigering — syftet är konstruktiv granskning, inte polemik.
Detta handlar inte om att stoppa framtida investeringar. Kronoberg behöver sannolikt nya vårdlokaler även framöver. Men processen måste bygga på större teknisk transparens, realistiska ekonomiska scenarier och tydligare medicinsk styrning.
ETT OFFENTLIGT sjukhus är samhällskritisk infrastruktur finansierad av skattebetalarna. Därför måste processen tåla både teknisk och offentlig granskning. Medborgarna har rätt att förstå hur resurser har använts, vilka lärdomar som dragits och vilka minimikrav som bör gälla innan nya beslut fattas.
Frågan är inte bara vad ett nytt sjukhus kostar — utan om regionen denna gång har rätt process för att kunna veta det.
CARLOS CÁRCAMO I ALVESTA, SENIOR INTERNATIONELL KONSULT INOM SJUKVÅRDSINFRASTRUKTUR OCH SJUKHUSPLANERING
